lördag
fredag
Tjugotredje december

Är detta den bästa av alla världar? Matkassar åt de fattiga och skatteavdrag åt de som hörsammar regeringens lockrop.
Vad ser vi i framtiden? Den skattefiansierade välfärden upphör. Folk står med mössan i hand. Var tacksam, din krake, ty rättigheter har du inga. Välkommen du nya värld.
Glöm inte boka hantverkare för att bygga muren kring huset. På krönet krossat glas. Det fungerar bra i södra Europa. De spetsiga skärvor glimmar också vackert i solen. Håller underklassen borta när man kommer för att kräva rättvisa.
Rädda är de bakom muren. Som Khadaffi i Libyen, som Mubarak i Egypten, som iranske shahen, som Marcos i Filipppinerna, som Romanovklanen. Skälva månde jorden. Dåna kommer det att göra.
Imorgon julafton. Då säkrar jag. Gör patron ur. Slår i en Bäska. Skål, lyssnare och läsare. Imorgon blir sista gången. Sen är det slut.
torsdag
Tjugoandra december
På Maria Prästgårdsgata bor Bengt Westerberg. Känd från teve. Sorlet från Mariatorgets utecaféer inom hörhåll. Hushållsfrillan på promenadavstånd. Gamla våningar, kakelugnshöjd i tak. Måste jag upprepa: välgörenhetscheferna behöver inte käka blodpudding varje dag.
I Guldsot av Bernt Hermele får Westerberg i ett långt tillägg förklara hur han kunde hävda att Röda Korset sänkte hans lön - fast den i själva verket ökade, och hur det kunde komma sig att av alla jordens mänskliga varelser så skulle just han ha rätten att förse sig med en förmögenhet ur de fattigas kassakista.
Att läsa Bengt Westerbergs förklaringar känns som om denne medlidande folkpartist varit kund på ett horhus och plötsligt ertappats med dolmen i hand.
Ty just i det ögonblicket syns ett Sanningens Ljus. Under över alla under! Det är så han tror sig komma undan genom att med formler och statistik och jämförelser med statliga tjänstemän kunna bevisa att summan var - just det - marknadsmässig. Lyssna bara.
När allt är marknadsmässigt är det inte människan som bär skulden. Det är något annat. Något höjt över vardagen. Det är dess högsta väsende, det är chicagoskolans opersonlige gud. Det är Marknaden. Kan man kalla ett sånt resonemang för koncentrationslägerkyligt? Eller bara obegåvat?
I vilket fall som helst, det är en intellektuell prestation så märklig att det torde vara en biologisk gåta att en människa av den sorten någonsin kan få ståfräs.
Är Bengt Westerberg unik? Var hans företrädare av annat skrot och korn? Varför inte hänga med på visit till fashionabla förorten Äppelviken?
onsdag
Tjugoförsta december

Det var i samband med mediegranskningen av Johan af Donner som sökarljuset föll på Röda Korsets högskola. Det visade sig att Ann Gardulf, med ansvar för 600 studenter, hade en rektorslön på drygt 85 000 kr i månaden. Som jämförelse kunde nämnas att rektorn på Stockholms universitet hade en betydligt mer blygsam lön, men med ansvar för 6 000 studenter.
Eventuellt besvärande samvete hos Ann Gardulf om att rycka åt sig en miljon? Absolut inte. Här talar en gestalt från de kleptuella skikten. När hon avslöjades med fingrarna i syltburken ansåg hon att om det var något att klaga på så var det styrelsens fel. Den bestämde hennes lön.
Tja, vad säger man om såna människor? Anständighet. Folkvett. Är det ord de ens kan stava till?
Näste gestalt i den svenska välgörenhetssvängen är Storebror själv. Känd från teve. Hela han var en effekt i ett val, här blir han i stället en defekt i en moral. Lyssna bara hur han skyller ifrån sig när ljusets tänds och han helt lagligt - och allt det där som hör till - nallar ur kassan. Det är bara några stegt att gå. Häng med.
tisdag
Tjugonde december

Av min helt ovetenskapliga undesökning finns några slutsatser att dra. Det mest uppenbara är att välgörenhet inte fungerar som privat projekt. Efter Johan af Donner kommer det snart poppa upp en ny gosse med tofsar på skorna. Han kommer att följas av andra små af donnrar som alla snor från de fattiga. Var så säkra för nu har ju den borgerliga alliansen gjort välgörenhet till skatteplanering.
Betrakta välgörenhetsgänget i dag. Flera av dem har sån bakgrund att de verkar rekryterade under en söndagmiddag med släkten. Deras yrkesmässiga personligheter verkar ävenså vara av den sort att de tycker att det är helt i sin ordning att deras verksamhet ska likställas med låt säga statsråd eller riksdagsledamöter. En komisk självöverskattning som vanligtvis uppstår i klanliknande familjegrupper från förmoderna samhällen.
På så sätt skaffar de sig, givetvis i sin egen drömvärld, moraliskt carte blanche som berättigar dem att åderlåta de fattigas kassakista. af Donner gjorde det så korkat att det blev åtal. De andra, de som glider undan, de är mer formella med pensioner och annat plockgodis som katapultar dem ut i den värld där ägandet ger dem den oidipala njutningen.
Dock - jag måste vidare i min undersökning av den svenska välgörenhetens sociala rötter. Nu mot det inre av Södermalm. Även här bor välgörenhetssvängen i samma kvarter. Håll i hatten!
måndag
Nittonde december

Det var Christer Zettergren som tog en Jaguar X-type som tjänstebil. På de fattigas beskostnad. I vilken moralisk latringrop kan en sån tanke uppstå? Att ratta lyxbil och söpla vitt vin för världens svältande barn?
Hur lär man en sådan person som Christer Zettergern vanligt folkvett? Sex månaders arbetsläger som vårdbiträde på ett Carema-hem för äldre? Alltså 18 timmar om dygnet, inget tjafs om schemaläggning, sånt är för mjukisar, bara jobba på och tömma bäcken.
Såg Zettergren ingenting? Begrep han ingenting? Hade han inte läst Bergpredikan i Missionskyrkan? Så kan man tänka Men mycket pengar har en sällsam förmåga att förvandla människor. Som i Sagan om Ringen där Smeagol blir Gollum. Och Frodo förvandlas av ringens kraft.
Som knark ungefär, det äter sig in i själen, in i karaktären. Visst är jag värd mitt uppåt-tjack av komfort i dag? Visst är jag som alla andra fast jag inte lever som alla andra?
Vart tog nu detta stolpskott till administratör vägen? Blev han kickad? Närå, i klanen tar vi hand om varann: han blev rådgivare till Migrationsverkets generaldirektör. Med fet pension och lägenhet i snofsiga Hammarby sjöstad.
Nu till näste gestalt person som arbetade med af Donner. Bor givetvis granne med Zettergren. Allt går runt i välgörenhetsbranschen. Häng med.
söndag
Artonde December

Dagens ordförande bor på Stora Hoparegränd, en tvärgata till Västerlånggatan, i chicka kvarter i centrala huvudstaden. Sankt Göran och Draken utanför fönstret.
Tanken på välgörenhet är kopplat till ett samhälle där mat på bordet och tak över huvudet inte är en medborgerlig rättighet. Grundtanken är här att fattigdom orsakas av individuella tillkortakommandon, inte beroende på till exempel parasitära banker eller ekologiska katastrofer framkallade av det ekonomiska systemet.
Under året anses medborgarna föra samhället framåt med ett allas krig mot alla. Den eftersträvade samhällsmodellen är Kiviks marknad. Allas krig mot alla benämns konkurrens.
När krutröken skingrats ska de svåraste förlorarna bli hjälpta med välgörenhet. Matkasse, biljett till ett bad, en sängåplats för natten, Och när dagen gryr då kör vi igen med det allomfattade kriget. Ett krig som slutligen leder till det goda för alla. Sån är teorin. Undantagna är givetvis segrarnas barn. Där har föräldrarna redan fixat en bekväm karriärväg.
Låt oss lämna dogmatikens värld. Vi kan i stället fråga oss om vad som hände med af Donners medarbetare i Röda Korset? Omfattas de kanske idag av alliansregeringens Fas 3 jobb? Inte alls. Flera har samlats i kvarteren kring Hammarby sjöstad. Häng med.
lördag
Sjutttonde december

Ska detta vara ett respektfullt sätt att möta fattigdom och arbetslöshet? Att sälja kort från en bildmakare i Gamla Stan? Är detta ett fullgott alternativ till skattefinansierad välfärd? Tigga ihop smulor för att mildra verkningarna av ett ekonomiskt system vars fundament är att det alltid ska finnas fattiga?
Under kortförsäljarnas smilande välgörenhetsläppar lurar alltid föraktet. Minns detta, ni arbetslösa, ni bostadslösa, ni som tänker jag är en loser! Minns - det finns inte en förmögenhet som inte döljer ett brott!
Jag skyndar vidare. Undersöker den svenska välgörenhetens sociala rötter. Vem är nu ordförande för Röda Korset och tjänar 56 000 kronor i månaden? Följ med, det är bara två kvarter att gå.
fredag
Sextonde december

Första tiden fullgjorde hon uppdraget gratis, men då apanaget minskades krävde den giriga prinsessan pengar. Totalt dränerades de fattigas kassakista på 1,6 miljoner.
I sagan låg prinsessan på ärten. På vad ligger denna prinsessa? Är det månne på en dildo av guld? Svårt kan vara att veta.
I dag frontar prinsessan på reklam från Karolinska Institutet, detta med inriktning på att samla pengar på den nordamerikanska marknaden. Där arbetar ävenså han som köpte af Donners sjurummare, den på Runebergsgatan. Runt och runt går allt i detta sällskap, alla känner varann, alla bor nära varann. Skulle inte förvåna om de arrangerar äktenskap med varandras barn.
Gamla Stans inre nästa anhalt. Här finns också medkännande medborgare. Häng med!
torsdag
Femtonde december

Även i dessa kretsar hyser man varma känslor för samhällets olycksbarn. En av byråns delägare, Odd Swartling, är sen året styrelseordförande för svenska UNICEF. Vård av varumärke, pluspoäng hos kunden, så kallas det, inte medkänsla.
Kände han af Donner? Möttes de vid något event i välgörenhetssvängen, stod kavajsprund vid kavajsprund, tuggade laxsnittar, var medkännande med de fattiga till en slatt vitt vin.
På universitetet gick de vid samma tid, stod i kaffekön fast af Donner klistrade ihop ett förfalskat universitetsbetyg.
När jag skyndar mig bort mot Gamla Stan känner jag stanken, den pyr ur moralens otvättade armhåla, kommer från de som försöker legitimiera ett socialt system vars innersta kärna är att producera förlorare. Mot Slottet!
onsdag
Fjortonde december

Delar justitierådet månne på taxi med miljardären Leksell, aktrisen Endre och hotellkungen Chakraborty? Eller låter de Stadsmissionen står för kostnaden? Man undrar.
Men nu gäller det den giriga prinsessan. Ladda, fukta kornet, mot slottet. Marsch!
tisdag
Trettonde december

Till min häpnad ser jag denna Luciamorgon att jag gått varvet runt på Östermalm. Jag passerar Runebergsgatan, det var vid den porten jag började, där sålde af Donner sin magnifika sjurummare.
Sen kommer jag ut på Narvavägen där näste bekant i välgörenhetssvängen bor. Varje styrelse behöver en jurist när man hanterar stora summor. De välbärgade vet väl att snart är det avdragsgillt att idka välgörenhet. Så - häng med i dansen kring den gyllne kalven! Betrakta den svenska välgörenhetens sociala rötter!
måndag
Tolfte december

Vet hon vem Strindberg är? Jag tvivlar. Har hon läst Röda Rummet (1879)? Jag tvivlar. Hon vet nämligen inte om scenen med välgörenhetsmadamerna, dessa som besöker slummen i Vita Bergen, dessa som skänker välfärd åt de fattiga med religiösa pamfletter, dessa som sprayar eau de cologne för att slippa lukten? Eller rättare sagt - för att slippa den lukt som uppstår vid brist på en folkligt skattefinansierad bostadspolitik.
Att trippa så med parfymen droppande, det vore en passande roll vilken aktrisen borde kunna gestalta. Det får bli en replik, ett vokalt ljud från hemlighusets avskildhet. Som den ilskne skomakaren rollbesätter jag den från graven återuppståndne Keve Hjelm. Det vore ett möte det. Pang!
Detta är alltså Birger Jarlsgatan, snart är jag tillbaka vid utgångspunkten. I dessa kvarter bor ett sällskap, de sitter alla i samma välgörenhetsstyrelse. De bor så nära varann att gott de kunde dela taxi efter styrelsemötet i Gamla Stan. Fast det gör de icke. Högmod gror bäst i ensamtaxi.
Nu går jag bara runt hörnet och Se! vem som bor där med utsikt över Humlegården.
söndag
Elfte december

Vet han om att från och med årskiftet blir välgörenhet avdragsgill? Har revisorn kanske viskat om att det ger 25 procents skattereduktion på gåvobeloppet? Är det på grund av detta som dessa människor flockas i välgörenhetssvängen? Kan man tänka så? Att medkänslan först marinerats i skatteplaneringens bunke? Att det finns människor vars mest erogena zon är plånboken?
Jag skyndar vidare bort över Stureplan och mot Birger Jarlsgatan där jag möter näste medkännande medborgare. Ah, det är en respresentant för kulturen som vill känna sig som en finare dam.
lördag
Tionde december

Det är också här man bland alla andra kan möta af Donners tidigare kollega Anne Cederhage (Twitter @AnCe2) på Fredrikshovsgatan.
Frågan är - såg inte någon av alla dessa människor med guldvittring i näsborrarna att det var något som inte stämde?
Jag tror svaret finns att söka i en annan gestalt. Jag tänker på spionöversten Stig Wennerström som sålde ut Sveriges försvar till den sovjetiska imperialismen. Wennerström levde även han i en miljö präglad av social ostracism, moralisk likgiltighet och en narcissistisk uppfattning om den egna gruppens överlägsenhet. En grogrund för klan, brödraskap och mitt stora feta syrianska bröllop om det varit noveau riche eller underklass.
Jag går längs Ulrikagatan och tar till höger ut på Strandvägen. Och se vem som bor här!
fredag
Nionde december

Inom Johanniterorden sammanträffar af Donner med medborgare Hans-Eric von der Groeben, boende här. Denne önskar att invandrarungdomen i de stockholmska förorterna ska börja i scouterna. Kan af Donner hjälpa med att samla in pengar?
Hur det blir med detta är höljt i dunkel eftersom af Donner givetvis kastas ut från sällskapet när Röda Kors-bedrägeriet upptäcks. Jag skyndar förbi kyrkan och tar till vänster. Just det! Här bor ju nästa af donner-gestalt. Man undrar - varför bor de så nära varann? Söker de skydd? Gemenskap? Eller kliar de varann på ryggen och mumsar mjäll från varann likt babianer plägar göra?
torsdag
Åttonde december
Fast medkänsla har hon. Sure, baby, hur känns det att ragla runt som en rolling stone.
Hon sitter nämligen i styrelsen för Stockholms Stadsmission. Det är Stadsmissionen som varje morgon förser de förtappade med 'en mättande frukost'. En formulering i organisationens reklam som vittnar om en subtil känsla för språkets förmåga att uttrycka respekt inför dem som håller på att sväljas av tiden.
Kanske det vore bättre gnola en klämkäck slagdänga som den här:
Det mesta regnar bort
Men nu är den här
Så ta för dig
Solen skiner idag
Nu måste jag vidare. Bara några portar bort och på samma gata lever näste medborgare som var du och bror med Johan af Donner.
onsdag
Sjunde december
I vilket fall som helst rekommenderade medborgare von Schwerin Johan af Donner för medlemskap i Johanniterorden som har säte på Riddarhuset Här bland bröderna kunde han knyta kontakter. En av dem som ville ha kontakt med honom bor på bara några stegs avstånd. Häng med.
tisdag
Sjätte december

Han hade väldigt blanka svarta skor, sådana där med tofs. Jag var inte omedelbart imponerad, säger Ingemo Bonnier på Östermalmsgatan.
Det var alltså på den nivån det var. Tofs på skorna. Fjäderdräkten ett snäpp alltför preciös för att passa in. Inget annat. Bara detta. Vad ska man kalla människor med såna värderingar?
Ingemo Bonnier är medlem av välgörenhetsgänget och sprider sin intelligenta medkänsla för de fattiga genom SOS Barnbyarna.
Men de flesta såg inte. Ett kvarter härifrån dörren på Östermalmsgatan bor en av dem som gladeligen hjälpte af Donner att få extra social prestige. Kom med!
måndag
Femte december

Vid en mediegranskning 2009 av löner och förmåner på Röda Korset hade Christer Zettergren, af Donners chef, 'glömt' redovisa en fet pensionsförsäkring. Milton ville kicka honom. Men Zettergren klagade för styrelsen där fru Corazza Bildt var medlem och han fick stanna kvar.
Vad hände sen med Zettergren, killen ur frikyrkorörelsen som rattade en Jaguar X-type som tjänstebil när han kom för att göra livet drägligare för de fattiga? Var lugn, han kommer att få besök.
Nu kan man undra om det här gänget var komplett ovetande om vad som försiggick bland de andra bufféätarkompisarna i välgörenhetsbranschen? Svårt veta exakt.
Fast det fanns de som genomskådade bluffen. Vilka intelligenta iakttagelser låg bakom detta? Alltså promenerar jag in på den närliggande Östermalmsgatan. Inte alls långt att gå. Häng med.
söndag
Fjärde december

Eller var den kriminelle af Donner en sån som liknade dem så mycket att det bland dem inte gick att ebs tänka tanken att den som liknar min egen spegelbild kan vara en skurk?
Hur kommer Corazza Bildt in här? För att förklara tar jag mig mot Lill-Jans plan som ligger alldeles i närheten. Och vem bor där?
lördag
Tredje december

Längre ned på Karlavägen bor en annan person som rekommenderade Johan af Donner till ett annat prestigefyllt sällskap.
Alltså tar jag Karlavägen nedåt, men tvärstannar efter hundra steg.
Precis där jag stannar bor en dam som hade fingrarna i välgörenhetssyltburken när Johan af Donner snodde pengar. Hon är ingift i den politiska eliten och vald till EU-parlamentet. Vem månne det vara?
fredag
Andra december

En rekryteringsfirma erbjöd för några år sen af Donner toppjobbet som insamlingschef på Karolinska Institutet. Av detta blev inget, men jobbet gick till Mikael Horal. Detta var just den person som köpte sjurummaren medan af Donner satt i häktet.
Vid ett annat tillfälle blev af Donner tillfrågad om han ville börja jobba på SOS Barnbyar. Varför var det just han som fick erbjudandet? Svaret finns kanske på andra sidan kvarteret.
Så - häng med och betrakta den svenska välgörenhetsbranschens sociala rötter!
torsdag
Första december
Ett hus på Villagatan på fashionabla Östermalm. Bara några steg från Humlegården. Snygg fasad, lite av Paris eller London.
Jag tar en bild av huset. Det beror på att jag läst Bernt Hermeles Guldsot (Leopard), en bok som berättar historien om bedrägeriet på Cancerfonden och Röda Korset då Johan af Donner stal 8 miljoner.
För det fick han fem års fängelse, samt skyldighet att återbetala de stulna pengarna. af Donner hade en Jaguar, han hade bostadsrätter, han hade dyrbar konst och annan exklusiv egendom som vid försäljning skulle betalat en stor del av summan.
Men så gick det inte. Johan af Donner folkbokförde sig på annan adress. Våningen, en sjurummare på 261 kvadrat, trixades över på hustrun, Eva Kaisa af Donner Josefsson. Vid Kronofogden ankomst fanns inget att hämta för att betala av på skulden. Kort efteråt såldes våningen, av frun kan tänka, varpå familjen flyttade till förnäma Villagatan. Flytt bara ett kvarter eller så.
Vad är det för slags människor som kan göra sånt här? Svarthåriga ligister från förorterna? Eller är det bara Säg mig vilka du umgås med så ska jag säga vem du är.
Det ledde till att jag började gå genom bokens personregister och leta adresser på nätet.
Första frågan triggade igång resten: Vem köpte af Donners paradvåning?
Då framträdde ett häpnadsväckande mönster.
Följ med på en intressant promenad.